Är steviosid en sockerreducerare eller en hälsodödare?
01 januari

Är steviosid en sockerreducerare eller en hälsodödare?

 

1. Inledning

I juli 2023 klassificerade Världshälsoorganisationen (WHO) sodasötningsmedlet aspartam som ett möjligt cancerframkallande ämne, men sa att aspartam är säkert att konsumera inom en daglig gräns på 40 milligram per kilo av en persons kroppsvikt enligt de senaste bedömningsresultaten angående effekterna av det icke-sockersötningsmedlet aspartam på hälsan. Vad sägs om ett annat sötningsmedel steviosid? Är steviosid en sockerreducerare eller en hälsodödare?

2. Nuvarande situation på steviosid

Steviosid (även benämnd stevia glykosid) har betraktats som "den tredje största källan till naturligt socker i världen" på grund av dess låga kaloriinnehåll, höga sötma, goda stabilitet och låga pris, som används i stor utsträckning inom medicin, dagliga kemikalier, dryck, livsmedel, bryggeri och andra industrier.

3. Tillämpning och kontroll av regelverk av steviosid

 

Den tidigare nämnda rapporten från WHO om möjlig cancerframkallande effekt av sodasötningsmedlet aspartam är baserad på högt intag. En vuxen som väger 70 kilo eller 154 pund skulle behöva dricka mer än 9 till 14 burkar läsk som innehåller aspartam dagligen för att överskrida gränsen och potentiellt utsättas för hälsorisker. Det finns ingen anledning att oroa sig för risken för cancerbildning vid hälsosamt intag. Samma situation gäller för ett annat sötningsmedel steviosid.

Steviosid är godkänt som sötningsmedel i livsmedel i länder som Kina, Japan, Korea, Australien, Nya Zeeland, USA och EU. I Kina finns detaljerade specifikationer för livsmedelstillsatsen steviosid (GB 2760-2014).
 


4. De terapeutiska egenskaperna hos steviosid

4.1 Antitumör effekt

Steviosid kan användas som en värdefull kemoterapikandidat för att undersökas vidare för cancerbehandling. Aktiviteten hos den välkända tumörpromotorn, 12-O-tetradekanoylforbol-13-acetat (TPA), hämmas framgångsrikt med steviosid i en hudcancermodell hos möss. Dessutom kan steviosid minska förekomsten av bröstadenom hos F344-råttor.

4.2 Antihypertensiv aktivitet

Den hypotensiva effekt som observerats hos råtta efter kronisk oral administrering (30 dagar) av 2,67 g steviablad/dag har bekräftats hos råttor med spontant hypertoni. I den murina modellen kan steviosid (100 mg/kg; i.v.) sänka blodtrycket utan förändring i serumnivåer av adrenalin, noradrenalin eller dopamin.

4.3 Antidiabetiker

Hos råttor med diabetes minskar steviosid (0,2 g/kg; i.v. administrering) glukosnivåerna i blodet, men ökar insulinsvaren och reaktionerna på ett intravenöst glukostoleranstest (IVGT). Steviosid förbättrar också insulinnivåerna över basal under IVGT, utan att förändra blodsockersvaret, hos normala råttor, vilket antyder dess potential som en läkemedelskandidat för typ 2-diabetes.

4.4 Hämning av patogena bakterier

Steviosid har visat antibakteriell effekt på olika livsmedelsburna patogena bakterier, inklusive Escherichia coli, ett välkänt etiologiskt agens för svår diarré. När det gäller antivirala egenskaper verkar steviosid hindra bindningen av rotavirus till värdceller. Rotavirus förknippas ofta med magsjuka hos barn.

4.5 Antiinflammatorisk egenskap

I lipopolysackarid (LPS)-stimulerade THP1-celler hämmar steviosid (1mM) NF-κB. Dessutom förhindrar steviosid in vitro uppreglering av gener som är involverade i leverinflammation. Dessutom visar silico-analyser sin antagonistiska verkan i två proinflammatoriska receptorer: tumörnekrosfaktorreceptor (TNFR)-1 och Toll-like receptor (TLR)-4-MD2.

4.6 Förmåga till antioxidanter

De antioxidativa effekterna av steviosid och rebaudiosid A har bekräftats i en fiskmodell, som båda effektivt kontrollerar lipoperoxidation och proteinkarbonylering. Dessutom förhindrar steviosid oxidativ DNA-skada i lever och njurar hos en murin modell av typ 2-diabetes.

5 Slutsats

Så länge intaget är ordentligt kontrollerat kan steviosid vara mycket användbart. Steviosid är mycket lovande inom den kliniska behandlingen och den dagliga hälsovården.

Hänvisning

Orellana-Paucar, A. M. (2023). Steviosider från Stevia rebaudiana: En uppdaterad översikt över deras sötningsaktivitet, farmakologiska egenskaper och säkerhetsaspekter. Molekyler (Basel, Schweiz), 28(3), 1258. https://doi.org/10.3390/molecules28031258

BONTAC Stevioside Reb-D produktegenskaper och fördelar

 

BONTAC innehar den internationella ansökan och godkända patent på Steviosid Reb-D (US11312948B2 och ZL2018800019752), där produktkvaliteten (renhet och stabilitet) kan garanteras bättre.

Friskrivning

BONTAC ska inte ta något ansvar för eventuella krav som uppstår direkt eller indirekt på grund av att du har förlitat dig på informationen och materialet på denna webbplats.